Tack och hej

Om ni inte förstått detta tidigare i bloggen så har allt ett samband. Det kan bli som en ond cirkel, eller en god. Om vi börjar med träningen, Tränar du någon gång i veckan minst så behöver kropper mer energi och du får bättre aptit, du sover bättre och det gör att du orkar mer på dagarna och inte lika lätt blir stressad. När du också tränar så vill du kanske inte heller röka eftersom detta påverkar din kondition väldigt mycket och det är väl roligare att orka?

Som tips till dig skulle jag säga att du ska försöka hitta något träningsätt som passar just dig, även om detta är att ta raska promenader varje dag så är det jättebra det kommer göra så att du mår så himla mycket bättre. Försök också att slopa halvfabrikatet, med hemlagad mat så blir du både mättare och så smakar det godare. Hoppas att allt går bra och att just du kan få lite hjälp av den här bloggen, tack och hej för mig.

Snusning är inte heller bra...

Även om riskerna med snusning är mindre än med rökning så är det fortfarande farligt och du får lika gula och fula tänder. Här är några risker:

• Frätskador på tandköttet
• Ökad risk för cancer i bukspottskörteln
• Risken för munhålecancer ökar också

Vissa studier har även visat att snusning ökar risken för cancer i matstrupe och magsäck. Sedan visar också studier på att risken för att få en hjärtinfarkt inte ska vara större än för någon annan, men risken för att den ska vara dödlig blir större hos en snusare.

Källor:

(tidning på internet) http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=648365, Wijnbladh Olof, Ökad cancerrisk för snusare, Dagens Nyheter, 2007-05-10

http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=27207&PreView=, SVR AB, Sjukvårdsrådgivningen, 2008-04-01, 2008-12-02

RÖKNING DÖDAR

Nikotinet är ett nervgift som stimulerar hjärnans lustcantrum och är beroendeframkallande.


Risker med rökning (som du säkert redan vet, men detta tåls att upprepas.)

• 15 gånger större risk att få lungcancer
• 10 gånger större risk att få matstrupscancer
• 10 gånger större risk att få kronis hjärtsjukdom, KOL
• 5 gånger större risk att få hjärtinfarkt när du är under 50 år
• 3 gånger större risk att få hjärtinfarkt om du är över 50 år
• 3 gånger större risk att få urinblåsecancer
• 3 gånger större risk att få slaganfall, stroke
• 3 gånger större risk att få tandlossning
• 3 gånger större risk att få åldersblindhet, så kallad makuladegeneration

Dessutom ökar rökning risken att få alzheimer 2-3 gånger.

Källor:

http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=27207&PreView=, SVR AB, Sjukvårdsrådgivningen, 2008-04-01, 2008-12-02

Känner du dig stressad?

Oftast är stress ingenting du behöver oroa dig för. Stress är egentligen en reaktion på fara och gör så att blodet koagulerar sig lättare och du tål mindre smärta detta för att du ska klara dig bättre i en farlig situation. Dock så är kanske inte det här det första du tänker på när du hör ordet stress. Stress i dag kan bero på olika saker, det finns någonting som kallas fysologisk stress, detta är stress som beror på saker i din omgivning, t.ex. ljud, alkohol, rökning. Sedan finns det också psykologisk stress, detta är när stressen påverkas av t.ex. krav på dig själv eller liknande. Stress är ingenting som är farligt för kroppen så länge den inte håller i sig under en längre tid, flera månader.

Lider man av stress under en längre tid så kan tillväxthormonerna sluta produceras och om man då fortfarande växer kan man stanna i växten. Man kan få magsår och andra liknande obehagliga symtom. Man kan få sömnproblem och man kan tappa aptiten.

Men stress behöver inte alltid vara negativt, det finns även positiv stress. Ett vardagligt eempel är om du under en dag har jättemycket saker du måste göra men allt är roligt, det är saker som du vill göra, då kan stressen vara bra eftersom det gör att du orkar mer.

Källor:

http://www.stressmottagningen.nu/negpos.php, Stressmottagningen, Stressmottagningen, uppdateringsdatum okänt, 2008-11-30

Borgstrand Roine, Idrottslärare, 2008-12-01

Om alkohol

Ja, okej vi har alla hört "du ska inte dricka" mer än en gång i våra liv. Detta säger dina föräldrar självklart inte för att förstöra ditt roliga, det finns faktist många anledningar att inte dricka och väldigt få faktiskt för att man ska göra det. Det är extra viktigt för dig som är ung att vara försiktig då du fortfarande växer och utvecklas. Låt mig förklara vad som händer.

Det börjar med att du öppnar din första öl, innan levern hunnit ta hand om den burken med starköl så har organen redan påverkats på olika sätt. Det du märker mest är hur hjärnan påverkas.


I magen har du en väldigt känslig slämhinna, ungefär 1/5 av den alkohol du dricker tas upp av den slämhinnan och förs vidare direkt ut i blodet. Ju högre alkoholhalt en dryck har desto snabbare tas det upp. Du kanske också har märkt att alkoholen tas upp långsammare om du har ätit innan. Om du däremot dricker på tom mage så retas slämhinnan och producerar mer magsyra. Dricker du därför för mycket och för ofta så tar magen stor skada.


Magen är ju såklart inte den enda som tar skada av detta gift, vi har ju också våran lever som fungerar som kroppens eget reningsverk. Den rensar bort alla de ämnen som inte hör hemma i blodet, alkohol är ett sådant ämne. Dricker man under en längre period och framförallt på fastande mage så klarar levern inte längre av att ta hand all alkohol, det följer då med ut i blodet och vidare till alla celler. Detta kan påverka andra organ och vävnaders funktioner.


Den alkohol som passerat levern tar sig upp i hjärnan och stör signalerna mellan olika nervceller, man känner sig berusad. Anledningen till att du känner dig glad när du har druckit alkohol är för att vi har ett ämne som heter dopamin som utsöndras när vi mår bra, alkoholen gör att det utsöndras massor av dopamin och du känner dig glad. Dock så slutar kroppen att reagera på ämnet efter ett tag och det får motsatt effekt, du känner dig trött och du får segare reaktioner, sämre mörkerseende och det blir svårare att bedömma avstånd. Därför blir du också en sämre bilförare.


Vid höga promillehalter slås den del av hjärnan som styr minnet och omdömmet ut, hur kraftigt du reagerar på detta varierar från person till person och hur hög alkoholtolerans du har, hur ofta du dricker.


Så mammas prat om att alkhol är farligt kommer inte direkt från tomma intet. Hon bryr sig faktiskt om dig när hon säger att du inte ska dricka.

Källor
http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?c=3593, Stockholms läns landsting, Vårdguiden, 2008-09-03, 2008-12-02

Tips till dig som vill äta rätt.

Som vi alla har hört så bör man följa tallriksmodellen. Faktum är att detta är ett väldigt bra sätt att äta, men ganska generell. Är du en sådan som tränar mycket bör du äta mer kolhydrater och minska lite på grönsakerna eller om du vill gå ned i vikt så ökar du på grönsaksdelen och minskar på kolhydratsdelen, det bästa sättet att gå ned i vikt är inte att äta mindre. Proteindelen, dvs. kött, fisk, bönor eller liknande bör alltid vara lika stor, ca 1/4.

Man bör äta en varierad kost oavsett om du vill gå ned i vikt eller tränar mycket, du bör alltså inte äta endast köttbullar och makaroner varje dag. Försök att äta fisk minst tre gånger i veckan var av två bör vara av den feta sorten. Du bör också äta regelbundet och helst på bestämda tider. Under dagen bör du få i dig fem mål, frukost, lunch, middag plus två till tre planerade mellanmål. Tallriksmodellen bör följas till de tre huvudmålen.

Som du kanske hört så är frukosten det viktigaste målet. Detta är sant då frukosten bör utgöra ca 25% av dagens energiintag. Frukosten och mellanmålen bör bestå av tre olika delar;

1. Bröd, flingor eller gryn
2. Mjölk, fil eller yoghurt
3. Frukt och grönt

Frukt och grönt bör dock finnas med vid varje mål. Du bör även äta minst två rejäla portioner med kolhydrater om dagen.

Godis, kakor och liknande blir väl alla sugna på någon gång ibland, detta bör du försöka begränsa till bara någon gång i veckan. Ett litet tips är att ju mer du tränar desto mer av det goda kan du äta. Ett annat tips för dig som vill leva hälsosamt är att alltid laga maten från grunden och skippa allt halvfabrikat, då vet du för det första vad det är du stoppar i dig plus att maten blir mycket nyttigare.

Källor

http://www.halsomalet.se/templates/Page.aspx?id=184, Stockholms läns landsting, Hälsomålet, uppdateringsdatum okänt, 2008-12-15

Hur man bör sitta vid en dator

Ergonomi

Att sitta vid en dator rätt är lika viktigt som att lyfta rätt när man jobbar med tunga saker. Även om det inte känns nu så kan det få stora konsekvenser i framtiden.

• Huvud och nacke ska vara i neutral position.


• Axlarna ska vara avspända och i neutral position.


• Överarmarna ska vara nära kroppen, vinkeln i armbågen ska vara ca 90 grader.


• Handen du håller musen i bör hållas i så neutral position som möjligt, musen bör vara ganska rakt framför dig.


• Stolen bör vara lite lutad framåt för att få en bra vinkel i ryggen, ha en inställningsbar stol.


• Är avståndet mellan fötterna och golvet stort bör du ha ett fotstöd.

(se bilden nedan)

Källor

http://www.musarm.org/ergonomics.htm, Ergomedia, Ergonomi, 2000-2001, 2008-11-30

Mer om mat

Nu tänkte jag gå in lite närmare på vad de olika näringsämnena är bra för och hur du kan få i dig de olika sakerna.

Protein
Proteinet behövs för att bygga upp muskler och andra vävnader, proteiner kan inte lagras. I proteinet finns enzymer som möjliggör kemiska processer i kroppen och som hjälper till att smälta den maten vi äter. De röda blodkropparna är till största delen uppbyggda av protein och behövs för syretransporten i blodet. Vårt immunförsvar, de vita blodkropparna, behöver aminosyror som finns i protein. Detta näringsämne finns i nästan all mat, men är rikligast i kött, fisk, fågel, mjölk, ägg, bönor, linser och olika sädesslag.

Kolhydrater
Det finns olika typer av kolhydrater, snabba, medelsnabba och långsamma, detta beror på hur lång förbränningstid de har. Till de snabba kolhydraterna räknas t.ex. vitt bröd, socker, cornflakes, läsk och frukt. Att kolhydraterna är snabba betyder inte att de är onyttiga, även om de mesta onyttiga sakerna innehåller snabba kolhydrater, snabba kolhydrater kan man tänka som snabb energi. Exempel på medelsnabba kolhydrater är ris, en del frukter och mörkt bröd. Potatis ligger någonstans mellan snabba och medelsnabba. Till sist långsamma kolhydrater där t.ex. pasta och linser platsar. Kolhydraternas främsta uppgift är att ge oss energi och fungerar väldigt bra om man ska arbeta med musklerna under en kortare tid, ca 1-2 timmar. Får kroppen överskott av kolhydrater kan detta omvandlas till fett.

Fett
Fett innehåller dubbelt så mycket energi som kolhydrater och behövs om man ska arbeta hårt under en längre tid. Fett används ungefär som en energireserv och lagras i fettväven. Fettväven är även värmeisolerande och ger skydd åt inre organ. Fett behövs även för att ta upp viktiga fettlösliga vitaminer (A, D, E och K)

Enligt livsmedelsverket ska man äta omättat fett som finns i margarin, olja och flytande margarin och att för mycket mättat fett som finns i smör, Bregott, grädde och mjölk är dåligt. Läser man däremot beskrivningen av boken "fett och kolesterol är hälsosamt" som baseras på en nyare studie, så sägs det att kolesterol inte är ett dödligt gift, som man tidigare trott, utan faktiskt är en molekyl som behövs för att våra celler ska fungera normalt. Högt kolesterol skyddar även mot infektionssjukdomar. Levern producerar ungefär fyra gånger mer kolesterol än vad man äter, detta ökar om kolesterolet är för lågt och minskar när det blir för högt. Jag kommer att skriva mer om fett när jag fått tag på boken och kan dyka djupare i det.


Vitaminer
Det finns 13 stycken vitaminer som är livsnödvändiga, var av 4 är fettlösliga och 9 är vattenlösliga.
fettlösliga vitaminer - A, D, E, K
Vattenlösliga vitaminer - C, B1, B2, B6, Biotin, B12, Folat, Niacin, Patotensyra
mer om vitaminer kommer snart.

Mineraler

• Fluor - Tar bort karies och stabiliserar benvävnaden. Finns i fisk, knäckebröd och havregryn. finns även i dricksvatten med varierad mängd.
• Koppar - Brist leder till anemi och störd benbildning hos barn och störd hjärtfunktion hos vuxna. Finns i t.ex. nötlever, skaldjur, fisk och ärtor
• Selen - Bra för immunförsvaret. Finns i kött, fisk och olika mjölkprodukter
• Mangan - Deltar i omsättningen av kolhydrater. Finns i t.ex. ris och havregryn.
• Jod - Jod ingår i sköldkörtelhormonet. Finns i mjölk, ost, ägg och algprodukter, men den viktigaste källan är salt med jod. Molybden - Finns i sojamjöl, ris och vetegroddar.
• Krom - Deltar i kroppens omsättning av glukos. Finns i t.ex. musslor och tonfisk
• Fosfor - Behövs för bildning av ben och tänder, men även för syrabalansen och energiproduktionen. Finns i olika mjölkprodukter, kött, fågel, ägg och matbröd.
• Kalium - Behövs för vatten och syrabalansen, nervfunktionen, musklernas normala funktion, reglering av blodtrycket och normal njurfunktion. Finns i t.ex. olika mjölkprodukter.
• Kalcium - Behövs för bildning av ben och tänder. Behövs också för blodkoagulering och nervernas funktion. Finns i olika mjölkprodukter.
• Natrium - Behövs för vatten- och syrabalansen och nervernas funktion. finns i t.ex. kött, fågel, matbröd, fisk och potatis.
• Järn - Är ett av våra viktigaste mineralämnen och behövs för transport av syre i blodet. Finns i t.ex. gröna grönsaker, kött, fågel, inälvsmat och blodmat.
• Magnesium - Nödvändigt för kroppens proteinsyntes och kalciumomsättning. Finns i t.ex. kött, fågel, fisk, ägg, potatis och olika mjölkprodukter.
• Zink - Brist på zink leder till störd utveckling och tillväxthämningar hos barn och hos vuxna leder det till hudförändringar, försämrad sårläkning och dålig aptit. Finns i olika mjölkprodukter, matbröd, korv och potatis.

Vatten
Vatten behövs för kroppens alla funktioner och återfuktar kroppen. Det finns i alla celler och transporterar näring till dem och avfall från cellerna. Utan vatten klarar sig människan inte mer än en vecka.

Källor:

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14545&epslanguage=SV, Livsmedelsverket, Mat och näring, 2008-11-04, 2008-12-02

Ravnskov Uffe, Fett och kolesterol är hälsosamt! Om gamla och nya kolesterolmyter, Sundbyberg, Pagina Förlags AB/Optimal Förlag, 2008

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=13818&epslanguage=SV, Livsmedelsverket, Mat och näring, 2008-12-01, 2008-12-02

Holmberg Johan, Naturvetenskapslärare, 2008-12-01

http://www.halsomalet.se/templates/Page.aspx?id=190 , Stockholms Läns Landsting, Hälsomålet, (finns inget uppdateringsdatum), 2008-12-02

Paulún Fredrik, Effektiv näringslära, Vasa Finland, Effektiv produktion AB, 1997

Larsson Hans, Bergström Per, Möt A-kursen Idrott och hälsa, Danmark, Studentlitteratur AB, 2004

Sömn

Sömnen är viktig för mycket. När man sover bygger kroppen upp sig och återhämtar sig efter dagen. Hjärnan är den som är i störst behöv av sömnen. Sömnen påverkas av vad vi gjort under dagen och om vi utsatts av stress, genom drömmar bearbetar hjärnan vad som har hänt. De första timmarna av sömnen, den såkallade djupsömnen, är viktigast. Sömnbehovet varierar från person till person, men ungefär 5-10 timmar per dygn bör man sova.

Sömnproblem är vanliga och sover man dåligt så påverkas man både fysiskt och psykiskt. Tänk på att temperaturen i rummet bör vara runt 18 grader när du sover, det bör också vara väldigt mörkt och tyst när man sover så man inte störs av onödiga saker.

Källor:
Larsson Hans, Bergström Per, Möt A-kursen Idrott och hälsa, Danmark, Studentlitteratur AB, 2004